Inspiration

De som regelbundet äter frukost är oftare normalviktiga och har bättre hälsa än de som hoppar över frukosten. Frukostätare äter också oftast en mer näringsrik kost totalt sett. Skolbarn som regelbundet äter frukost presterar bättre i skolan. Detta har bland annat gett upphov till uttrycket att frukosten är dagens viktigaste måltid.

Det är sannolikt mer relaterat till att man äter regelbundet och har en hälsosam kost- och livsstil totalt sett än frukosten i sig. Nyckeln är alltså regelbundna matvanor och en hälsosam kost.

Det finns däremot forskning som tyder på att mat som man äter tidigare på dagen (d.v.s frukost) mättar mer så att man totalt sett har enklare att äta lagom mycket. Man har också sett att de som gått ner i vikt och framgångsrikt lyckats hålla vikten även på lång sikt är just de som äter frukost. Det finns därför goda skäl att äta frukost men det är helheten som är viktigast.

Eftersom mat ger bränsle till kroppen är det naturligt att tänka att det är viktigt att äta före träningen. Det är inte riktigt så, utan beror på vad man vill uppnå.

Vill man prestera på topp kan det vara positivt att äta ett huvudmål ca 1-3 timmar innan träning, alternativt att man fyller på med ett mellanmål strax innan träning. Detta gör att det finns mer energi och näring tillgängligt när man tränar, vilket kan göra att man känner sig piggare och kan prestera på en hög nivå. Detta gäller främst för högintensiv träning med högt tempo, intervaller eller styrketräning.

Vid de flesta träningstillfällen spelar det ingen större roll om man presterar på topp, man får ju träningseffekt ändå. För de flesta beror det främst på hur man känner sig. Vissa kan träna bra utan att äta nära inpå, medan andra känner att de behöver äta något. Detta är delvis en vanesak, så provar man något nytt kan man ge det lite tid.

Vid lågintensiv konditionsträning så har senare års forskning visat att det snarare kan vara en fördel att träna fastande eller att inte äta tätt inpå träningen. Detta beror på att man då lägger större träningsstress på kroppens energisystem, vilket gör att träningseffekten blir större. Det känns tuffare men kan alltså ge bättre effekt på sikt. Om man behöver äta före träningen eller inte beror alltså på vad man ska uppnå.

Maten som man äter efter träningen hjälper till att återställa kroppens energiförråd samt reparera och bygga upp kroppen (främst musklerna). 

Efter konditionsträning är det främst kroppens kolhydratlager i musklerna som man vill fylla på. Elitidrottare gör detta genom att äta mycket stora mängder kolhydrater, vilket gör att energiintaget blir högt.

Den som vill gå ner i vikt har inte riktigt råd med detta utan får nöja sig med den mängd kolhydrater som finns i de mindre mängder potatis, rotfrukter, ris och pasta som ingår i huvudmåltiderna eller bröd/knäckebröd och frukt/bär som finns i mellanmål och frukost. Träningen kan gå mycket bra ändå, men man blir aldrig lika laddad som en elitidrottare.

För att reparera och bygga upp musklerna efter styrketräning krävs det ca 20-30 g protein per måltid för att få en robust effekt, så det kan vara positivt att ha lite extra fokus på de proteininnehållande livsmedlen i varje måltid. Nedan finns en lista på portionsstorlekar av lämpliga proteininnehållande livsmedel som innehåller motsvarande 20g högkvalitativt protein.

En portion bör finnas med i helst 4 måltider per dag, som huvudmål eller mellanmål. Det är bra om minst 2 av dessa måltider ligger efter dagens träning. Naturligtvis kan man kombinera 2 halva portioner i samma måltid för lite mer variation. Modifast LCD räknas här som lite mer än en halv portion protein.

• Keso/kvarg 150g
• Mager ost (10-17%) 60-70g
• Lättmjölk 6dl
• Äggvita 5-6st (200g)
• Ägg 3st
• Magert kött 100-120g
• Magert köttpålägg 100g
• Räkor/Tonfisk 100g
• Fisk 120g
• Proteinpulver (80%) 25g
• Bönor/Linser kokta 300-400g
• Tofu 350g

Planera dina avsteg! 

Vi exponeras för mat och lockelser dygnet runt och det kan vara svårt att stå emot. Man kommer förr eller senare då göra avsteg, men då är det viktigt att planera för det. Det är stor skillnad mellan oplanerade och planerade avsteg, men tänk på att göra även de planerade avstegen i lagom mängd och ha absolut inte dåligt samvete när du gör det.

Fundera på vad som är dina framtida utmaningar!

Vad gör du när allt går bra? Skriv ner det som fungerar bra. Det ska du ta fram och läsa många gånger för att stärka dig själv och hålla fast vid det som faktiskt fungerar.

Vad händer vid mindre avsteg som är oplanerade? Försök identifiera vad det är som gör att du gör dessa oplanerade avsteg så att du kan undvika dem. Inte minst viktigt är att lägga upp en plan för att ta dig in på rätt spår igen.

Sätt upp delmål för dig själv 

Sätt upp delmål och stäm av efterhand och beröm dig själv utmed vägen! Beröm dig med annat än med mat. En god bok, promenad, bra musik, blommor m.m.

Tänk långsiktigt

Fortsätt att tänka långsiktigt. Lägg till fler nya och hälsosamma vanor. Etablera dessa och få dem till en vana som sitter i ryggmärgen. Goda vanor som sitter i ryggmärgen är inte jobbiga, det är något man bara gör.

Tänk på portionsstorleken

Efter en tid är det t.ex. inte ovanligt att man automatiskt börjar öka sina portionsstorlekar igen. Ögonmåttet är lite lurigt att gå efter. Då kan det vara bra att redan från början väga/mäta upp lagom mängd och att fotografera måltiden för att ha som mått framöver. Ett annat bra tips är också att använda sig av mindre tallrikar till måltiden. Det är lättare att ta lagom mängd mat på en liten tallrik

Fokusera på det som går bra, det är drivkraften framåt!

Ja, man kan dricka energidryck även under en diet, men bara om den är energifri, d.v.s. light/sockerfri. Det finns en uppsjö av energidrycker som ”piggar upp” och ”ökar förbränningen” mm. Den aktiva ingrediensen i dessa är koffein (ibland även grönt te), resten av ingredienserna är oftast meningslös utfyllnad.

Koffein piggar upp, minskar aptiten något samt ökar energiförbrukningen en smula. Detta är positivt på diet eller vid träning. Effekterna är ganska små så koffein är inte något speciellt effektivt bantningsmedel men även lite hjälp kan vara bättre än inget.

De vanligaste energidryckerna innehåller ungefär lika mycket koffein som en liten kopp kaffe. Det spelar ingen roll om samma mängd koffein kommer från kaffe, energidrycker eller tabletter så välj i så fall den form som passar dig bäst.

Vissa energidrycker innehåller även grenade aminosyror (förkortas på engelska BCAA). En av dessa aminosyror stimulerar uppbyggnad av t.ex. muskler. Eftersom det behövs fler än bara de grenade aminosyrorna för att bygga muskler så är drycker som endast innehåller BCAA verkningslösa om de inte kombineras med en proteininnehållande måltid. Ett bättre alternativ är istället att äta tillräckligt med protein i varje måltid.

Du behöver inte oroa dig för att energiförbrukningen (vilket ofta kallas för ”förbränningen”) förstörs när man går på en strikt LCD-diet. Svältläge, i den meningen att kroppens energiförbrukning går ner till så låga nivåer att det är omöjligt att gå ner i vikt, är en myt. Det är däremot sant att energiförbrukningen minskar, men minskningen är inte så dramatisk att man inte kan gå ner i vikt. Det finns flera anledningar till att energiförbrukningen minskar något på diet.

• En av de främsta anledningarna i början av dieten är att man äter mindre energi och eftersom all mat ”kostar” för kroppen att omvandla till energi så minskar energiförbrukningen i proportion till hur mycket man drar ner på maten.

• Den andra anledningen är att kroppsvikten minskar. Man blir en mindre människa helt enkelt och behöver därför inte lika mycket energi. Det är ju själva poängen med dieten och en av de få nackdelarna med att väga mindre.

• En tredje och ganska viktig anledning men som man kanske inte tänker på är att man rör sig mindre i vardagen. Det är ett vanligt fenomen att man blir tröttare när man äter mindre och därför också rör sig lite mindre och långsammare. Detta gör att energiförbrukningen minskar fastän man inte tycker att man ändrat på någonting.

• Till sist har vi den verkliga ”svältanpassningen”, d.v.s. att kroppen skruvar ner ämnesomsättningen för att spara på energin. Detta styrs av hormoner och kan ta några veckor för att få full effekt, vilket gör att det inte hinner hända så mycket på en kortare LCD-kur. Denna minskning kan vara ca 10 %, vilket innebär att du kanske gör av med ca 10 % mindre energi än om du inte hade gått på diet. Så vitt man vet är denna ”svältanpassning” inte permanent, så en tid efter dieten är ämnesomsättningen tillbaka till det normala igen.

Vill man gå ner i vikt bör man även ha med alkohol i beräkningen. Fett är den energikälla som ger flest kalorier, 9 kcal/gram, men därefter kommer alkohol med 7 kcal/gram. Så ju mer alkohol drycken innehåller desto mer kalorier.

Hur alkohol påverkar viktminskningen beror givetvis på vilken mängd man dricker, hur ofta, samt även vad man äter till och ev blandar ut alkoholen med. Ofta förekommer energirika snacks av olika slag som tillbehör (t.ex nötter, ost, chips) vilket är bra att vara uppmärksam på.

Dessutom brukar man kunna bli mer sugen när man druckit vilket kan bidra till sämre livsmedelsval. Värt att också ha med i beräkningen är att kroppen (levern) förbränner alkoholen först av allt, vilket hindrar förbränningen av det man precis ätit.

• 1 starköl (5,6% ) 40 cl 186 kcal

• 1 glas rött vin (12% ) 12,5 cl 90 kcal

• 1 glas vitt vin (12% ) 12,5 cl 84 kcal

Visst kan man njuta av ett glas vin till maten emellanåt. Man får helt enkelt vara uppmärksam på mängderna av vad man dricker och äter! :)

Rädslan för att man ska gå upp i vikt igen när man börjar äta vanlig mat efter en strikt kur kan komma krypande när det börjar bli dags att återintroducera vanliga måltider. Du är medveten om att du behöver äta annorlunda nu. Men hur vet man egentligen vad som är en lagom mängd mat?

Portionsstorlekar

Våra portionsstorlekar har vuxit oerhört de senaste decennierna och en normal portion kan se mycket olika ut från person till person. I dag är det vanligt att man tappat förmågan att veta vad en normal portion är. Oftast ljuger ögonmåttet och de flesta tror att de äter mindre än de faktiskt gör. Vi har för vana att fylla upp tallriken, hur stor eller liten den än är och stora tallrikar får oss att omedvetet äta mer.

Hur kan Mealsizer^® hjälpa vid lunch och middag?

Med Mealsizer^® kan du på ett enkelt sätt få hjälp med rätt fördelning på din tallrik av del olika delarna en måltid bör bestå av enligt tallriksmodellen, men samtidigt också med rätt mängd. Detta gör Mealsizer till ett passande verktyg att använda under återintroduktionen av vanliga måltider efter en strikt kur med Modifast! Du behöver aldrig oroa dig för att det blir för mycket på tallriken med Mealsizer och kan istället ägna dig åt att njuta av maten.

”Det är inte lätt att veta hur mycket en normal portion egentligen är. Mitt skadade matbeteende behöver ett verktyg. Jag vet att mina ögon lurar min hjärna därför behöver jag extra hjälp. Jag använder därför Mealsizer till hjälp.”  – Sara, 38

Du finner två storlekar av mealsizer här!

Du har säkert stött på en mängd olika tips för att öka fettförbränningen, t.ex. att träna fastande, före frukost, träna hög- eller lågintensivt, äta mindre kolhydrater och mer fett eller öka intaget av diverse olika livsmedel som sägs påverka fettförbränningen positivt mm. Listan kan göras lång!

Hög fettförbränning i sig är inte så viktigt egentligen eftersom fettförbränning inte är det samma som viktnedgång. Det är intaget av energi i förhållande till hur mycket du gör av med som avgör hur mycket du går ner i vikt. Fettförbränningen är i detta sammanhang bara en del av ekvationen.

Eftersom man vill bli av med en del av fettet på kroppen så kan det låta logiskt att en hög fettförbränning leder till viktnedgång, men så är det alltså inte riktigt. Äter du lika mycket energi och fett som du förbrukar så kommer fettet på kroppen inte minska. Det viktiga är att skilja på förbränning av fettet ifrån maten och fettet som kommer från kroppens fettdepåer.

När man äter Modifast LCD är energiintaget så lågt att man praktiskt taget hela tiden använder sina fettförråd som en bränslekälla och fettförbränningen kan därför sägas vara hög hela tiden. Äter du 800 kcal per dag samtidigt som du gör av med 2000 kcal, går ekvationen ihop genom att 1200 kcal av fettet i din fettväv används som bränsle. Detta motsvara ca 150g fettväv. Det är den totala mängden energi man stoppar i sig i förhållande till det man förbrukar över en längre tid som spelar roll och inte hur mycket fett du förbränner under ett visst motionspass eller efter en enstaka måltid.

Praktiskt taget all typ av motion är bra för att gå ner i vikt så länge det ökar den totala energiförbrukningen [1]. Om man ändå bara äter ca 800 kcal per dag så spelar det ingen större roll om man äter en påse före eller efter man promenerar. Energiförbrukningen av promenaden är lika stor om man är fastande eller inte och energiintaget är ju som sagt ändå det samma så länge man håller sig till sina 4 påsar per dag. Det avgörande får vara hur du känner dig. Känner du dig piggare eller mer eller mindre hungrig av att gå på morgonen jämfört med senare under dagen? Det är individuellt så det bästa är att prova sig fram. Din modell för att maximera fettförbränningen, från dina fettdepåer, är oftast de vanor som passar dig bäst och som du trivs med.

1. Swift, D.L., et al., The Effects of Exercise and Physical Activity on Weight Loss and Maintenance. Progress in cardiovascular diseases, 2018. 61(2): p. 206-213.

Du känner säkert till att promenader är bra för hälsan och kan hjälpa till vid viktnedgång eller när du vill behålla en lägre vikt. Då kanske du också funderat över hur mycket man måste promenera för att det skall få effekt? Räcker det med en kvart, 1 timme eller behövs så mycket som 2 timmar? Det korta svaret på den frågan är att det kan räcka med bara några minuter åt gången.

I tidigare riktlinjer så sade man att det krävdes minst 10 min. kontinuerlig måttligt intensiv fysisk aktivitet för att få effekt på hälsan. I senare riktlinjer har man tagit bort denna gräns eftersom man ser positiva effekter nästan direkt. Det är främst den totala mängden som är viktig. Det räcker med lite drygt 20 minuter per dag för att må bättre och få bättre hälsa och vikt på lång sikt, d.v.s. totalt 150 min per vecka. Två raska 10 minuters promenader per dag kan alltså vara tillräckligt.

Huvud budskapet är att röra på sig då och då så att man inte sitter still så mycket. Lite är bättre än inget alls. Det behöver inte vara specifikt promenader utan cykla, dansa eller ett rörligt jobb fungerar också så länge som man rör på sig med vad man kallar ”måttligt intensivt”.

För att få en träningseffekt beror det på vilken nivå man ligger på för tillfället. Innebär 20 min promenad en något större eller intensivare fysisk insats än man normalt gör så kan promenaden innebära en viss träningseffekt. Anstränger man sig något hårdare, det vi i dagligt tal oftast kallar för ”träning” så kan 75 min per vecka, eller 25 min 3 ggr per vecka, räcka. Den här mängden av aktivitet gör att man mår bättre rent psykiskt, men minskar även risken för en lång rad vanliga sjukdomar.

För ännu större hälsofördelar och en tydligare effekt på vikten rekommenderas 200-300 min per vecka, d.v.s. 30-45 min per dag eller mer. Tränar man hårdare räcker det med 150 min per vecka. För bästa effekt på vikten är det som mest effektivt att kombinera kost och motion. Att ”bara” promenera 30 min per dag utan att ändra på sina kostvanor kan säkert göra att man mår bättre och kanske ökar motivationen för andra positiva förändringar, men har i sig självt en begränsad effekt på vikten.

Att röra på sig lite då och då i olika former gör det enkelt att skrapa ihop till en meningsfull mängd aktivitet under en vecka. Det behöver inte vara så svårt eller jobbigt. Underlätta för dig själv och försök att bygga in dessa tillfällen på ett naturligt sätt i din vardag så blir det ännu enklare. Ett tips är dock att planera in någon typ av ”träning” vid några fasta tider under en vecka. Det har visat sig vara ett framgångskoncept för viktnedgång och för att hålla vikten!

World Health Organization, Global recommendations on physical activity for health. 2010. U.S. Department of Health and Human Services, The Physical Activity Guidelines for Americans, 2nd edition. 2018.

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. 2018.

Swift, D.L., et al., The role of exercise and physical activity in weight loss and maintenance. Progress in cardiovascular diseases, 2014. 56(4): p. 441-447.

Schumacher, L.M., et al., Relationship of Consistency in Timing of Exercise Performance and Exercise Levels Among Successful Weight Loss Maintainers. Obesity, 2019. 27(8): p. 1285-1291.