Linda om...
Dietistens syn på trender, myter, dieter mm
Linda Scholander om...
- Kolhydrater och socker: Mängden i Modifast kost- och måltidsersättningar
- Tillsatser i vår mat: Hälsorisk eller nödvändigt?
Innehåller Modifast kost- och måltidsersättningar för mycket kolhydrater och socker för att leda till viktminskning?
Det diskuteras en hel del i media kring kolhydrater och socker idag och hur de kan påverka vår vikt. Har man kunskap om kolhydraternas funktion och ny forskning på området blir det lättare att förstå debatten och forma sin egen åsikt på området.
Kolhydrater är kroppens främsta energikälla och behövs för att hjärnan skall få energi och fungera på bästa sätt. Bara hjärnan förbrukar ca 100-120 g kolhydrater per dag, vilket är precis så mycket som man får från ett dagsintag av Modifast LCD. Rekommendationen är att ca 50-60 % av dagens energi (kalorier) skall komma från kolhydrater, vilka delas in i stärkelse, fiber och socker. Man bukar dessutom prata om snabba eller långsamma kolhydrater, eller högt och lågt GI (glykemiskt index), vilket relaterar till hur snabbt de tas upp i kroppen. Detta är viktigt att ta hänsyn till främst för diabetiker men inte i samma utsträckning för friska personer.
När man pratar om att vi bör minska på snabba kolhydrater och socker är det främst från källor som läsk, godis och konditorivaror man menar, som vi äter för mycket av i dag enligt studier. Det är både näringsfattiga och energirika livsmedel som vid hög konsumtion bidrar till att späda ut kostens näringstäthet och kan samtidigt leda till viktökning. Att socker ger energi utan någon övrig näring är den främsta anledningen till att svenska näringsrekommendationerna säger att vi bör begränsa vårt intag av tillsatt socker till max 10 energiprocent per dag. Begränsningen är främst viktigt för barn och vuxna med låg fysisk aktivitet.
Socker är alltså en energikälla, men har i övrigt inga speciella fetmabildande egenskaper. Kroppen kan teoretiskt sett omvandla socker till fett. Det sker dock i väldigt liten utsträckning och enbart när kosten är extremt fettfattig samtidigt som man intar en väldigt stor mängd kolhydrater som man sedan inte förbrukar. Den dominerande andelen lagrat fett kommer från fettet i kosten.
Det är begränsningen av energi som avgör, inte källan
I en studie har man jämfört viktnedgången hos personer med övervikt och fetma, som minskat sitt energiintag genom att antingen reducera intaget av både fett och socker respektive bara fettet i kosten. Resultatet visade att viktnedgången var densamma i båda grupperna och man kom fram till att det var den totala energibegränsningen som är viktig och att en mer restriktiv begränsning av sockerintaget inte gav någon ytterligare fördel för viktnedgången. Att upprätthålla det rekommenderade intaget av sockerarter på upp till 10 % bidrog snarare till en ökad livskvalitet och en kosthållning som kan vara lättare att hålla sig till i längden, än en kosthållning där sockerarter utesluts.
För att kunna gå ner i vikt måste man minska sitt energiintag till en nivå som är lägre än energiförbrukningen, dvs man måste inta färre kalorier än man förbrukar, och det är det som är syftet med att ersätta en eller flera måltider med kost- och måltidsersättningar. Modifast produkter ger lite energi samtidigt som de har en hög näringstäthet för att kunna ge den näring kroppen behöver. Produkterna måste självklart även smaka bra. Detta är extra viktigt för patienter i övervikts- eller fetmabehandling, eftersom de oftast använder produkterna under längre perioder och behöver goda produkter för att få följsamhet och effekt av sin behandling. Generellt sett är de söta smakerna mer populära än de salta varianterna. För att få en god smak kan extra sötma behövas, för att dölja de bismaker som höga koncentrationer av näringsämnen, som t ex vitaminer och mineraler, ofta ger upphov till.
När det totala energiinnehållet och därmed även kolhydratmängden är så låg, som det är under en Modifast LCD-diet eller en måltid av Modifast måltidsersättning, spelar kolhydratsorten mindre roll. Det primära är att minska det totala energiintaget för att kunna gå ner i vikt och tack vare produkter som Modifast kan detta göras utan att beröva kroppen den näring den behöver. Att åstadkomma samma låga energinivå och fullvärdiga näringsinnehåll med vanliga livsmedel är praktiskt taget omöjligt. Det handlar alltså om att se till helheten, basala fakta och funktion när man tittar på produkter som Modifast.
Till sidans börjanTillsatser i vår mat - hälsorisk eller nödvändigt?
Debatten kring tillsatser har varit intensiv den senaste tiden där tillsatser ofta målas upp som något vi bör undvika. Idag är även konsumtionen av färdigproducerade varor stor och det kan därför vara svårt att veta hur man ska förhålla sig till det som sägs och om det verkligen är hälsoskadligt att äta livsmedel med tillsatser i.
Tillsatser är ämnen som tillsätts i olika livsmedel för att bl a skydda maten från att förstöras och bli farliga för konsumenten, förlänga hållbarheten för att livsmedel ska kunna transporteras längre sträckor, påverka konsistensen så att livsmedelsindustrin kan producera produkter med enhetligt utseende eller förbättra smak och färg så att livsmedlet blir mer tilltalande. De flesta tillsatser har ett identitetsnummer som börjar med E, vilket är ett bevis på att det är godkänt av EU.
Många blir skeptiska när de ser ett E-nummer på ingredienslistan på ett livsmedel och det man inte tänker på är att vi använder tillsatser även i hemmet när vi lagar mat. Det kan till exempel vara rödbeta, gurkmeja och saffran för att ge färg, gelatin och potatismjöl som ger en viss konsistens och socker och salt som både ger smak men även har en konserverande effekt. På samma sätt används tillsatser i industritillverkade livsmedel men ska då passa för mer storskalig produktion.
Vissa tillsatser är direkt nödvändiga
Tillsatser kan vara både naturliga, semisyntetiska och syntetiska. Vissa tillsatser är direkt nödvändiga för att vi inte ska bli sjuka. Ett exempel på det är Natriumnitrit som används som konserveringsmedel till köttprodukter i mindre mängd för att skydda mot botulinum-förgiftning. Det finns även tillsatser som är nödvändiga för vissa livsmedels konsistens. Det kan t ex användas för att majonnäs inte ska skära sig, för att fettet ska fördelas i vattnet i vår mjölk eller för att inte jordgubbarna ska flyta upp till ytan i jordgubbssylten.
Användandet av sötningsmedel är omdebatterat och är ett substitut till naturliga sockerarter. Dessa ger livsmedlet en söt smak utan att för del delen bidra med extra kalorier och påverkar således inte blodsockret. Det är positivt för personer med diabetes som har behov av att kontrollera sitt blodsocker och även för dem som behöver begränsa sitt intag av energi (kalorier) men som ändå emellanåt vill dricka t ex läsk.
Naturliga tillsatser
Många förknippar tillsatser med något som är syntetiskt framställt. Det finns dock en hel del naturliga tillsatser inom de olika grupperna. Ett exempel är bensoesyra som finns i höga halter i bl.a. hjortron och lingon. Denna ger livsmedlet en naturlig konserveringseffekt vilket gör att lingon kan lagras rårörda utan tillsats av konserveringsmedel. Bensoesyra används idag som konserveringsmedel till saft och sylt för att förhindra att de möglar eller jäser.
Det är allmänt känt att saft från citron förhindrar att frukt missfärgas och det beror på innehållet av askorbinsyra, dvs C-vitamin. Därför används askorbinsyra som antioxidationsmedel till frukt- och saftprodukter. Till välling och modersmjölksersättning används E-vitamin för att förhindra att oxidation uppstår. Bland färgämnena finns tillsatsen rödbetsrött och bland förpackningsgaserna finns vanligt syre. Bivax används som ytbehandlingsmedel till frukt, nötter och kaffebönor.
Tillsatser som fyllnadsmedel etc.
Tillsatser används ibland även som utfyllnadsmedel för att framställa billigare produkter som t ex korv. Frågan man då måste ställa sig är om man är villig att betala mer för en vara utan tillsatser eller inte. Mot bakgrund av den kunskapen kan man sedan avgöra hur man vill förhålla sig till de tillsatser som finns i maten.
Även personer med födoämnesallergier kan ha anledning att välja bort produkter med specifika tillsatser, då de i vissa fall kan bidra till överkänslighetsreaktioner.
Det är till största del halv och helfabrikat som innehåller flera olika sorters tillsatser och vill man minska intaget kan man laga sin mat från grunden. Halv och helfabrikat uppfyller dock en viktig funktion för vissa personer och är en hjälp vid stunder då man har ont om tid och inte hinner laga mat alternativt för dem som inte tilltalas av att laga mat från grunden.
Vill du läsa mer kring tillsatser kan du göra det på Livsmedelsverkets hemsida.
- Gå ner i vikt
- Kcal-kalkylator
- För vården
- FAQ
-
Lättare tillsammans!
-
- Sarah, Lättare tillsammans 2023
- Peter, Lättare tillsammans 2023
- Maria, Lättare tillsammans 2023
- Citat Lättare tillsammans 2022
- Ann-Sofie, Lättare tillsammans 2022
- Eva, Lättare tillsammans 2022
- Ulla, Lättare tillsammans 2021
- Ewa, Lättare tillsammans 2021
- Jenny, Lättare tillsammans 2021
- Caroline, Lättare tillsammans 2021
- Madde, Lättare tillsammans 2020
- Marie, Lättare tillsammans 2020
- Tina, Lättare tillsammans 2020
- Linnea, Lättare tillsammans 2020
- Susanne, Lättare tillsammans 2020
- Christina, Kickstarta 2019
- Emma, Kickstarta 2018
- Roger, Kickstarta 2018
- Följ dina framsteg!
-
-
-
- Viktoperation