Nyligen publicerades en stor viktminskningsstudie i New England Journal of Medicine där man försökte ta reda på effekterna av kostråd med olika betoning på fett, kolhydrater och protein i kosten.
I korthet kan man säga att det inte var någon skillnad i viktnedgång eller minskning av midjemått mellan de olika kosterna och att viktnedgången var ganska blygsam på lång sikt men de fick generellt sett bättre hälsa. De som gick på fler gruppträffar och rådgivning gick däremot ner mer i vikt.
Det viktiga för att lyckas är alltså inte vilken fördelning mellan energigivande näringsämnen i kosten man väljer utan att man väljer en hälsosam kost och en livsstil som man trivs med och har lättast att följa.
Nedan följer en mer detaljerad genomgång av studien och dess resultat för dig som vill läsa mer.
Studien som publicerades i den väl ansedda vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine* var välgjord och pågick i 2 år med över 800 deltagare och cirka 200 personer i varje kostgrupp. Man kunde därför förvänta sig att upptäcka även små skillnader mellan grupperna och även se effekterna på lite längre sikt.
Målen i näringssammansättning skiljde sig ganska väsentligt mellan de olika kostgrupperna men utan extremer i endera riktningen. Andelen energi i kosten från fett skulle vara antingen 20 eller 40 %, från protein 15 eller 25 % och kolhydratandelen varierade mellan 35 till 65 %. Som jämförelse kan nämnas att de svenska näringsrekommendationerna är ungefär 30 % från fett, 15 % protein och 55 % från kolhydrater. Alla skulle äta 750 kcal mindre än normalt för att minska i vikt och kosterna skulle för övrigt vara i linje med de nuvarande riktlinjerna för en hälsosam kost, t.ex. med låg andel mättat fett, tillräckligt med fiber och ett lågt glykemiskt index.
Förutom koständringar fick deltagarna råd om ökad motion. Gruppsammankomster anordnades nästan varje vecka de första 6 månaderna och var annan vecka efter det. Deltagarna fick också individuell rådgivning var 8:e vecka. De kunde även följa sitt kostintag med en webbaserad kostdagbok.
Efter 6 månader hade deltagarna gått ner i medeltal 6 kg och efter 12 månader började de flesta så sakta gå upp i vikt igen medan cirka en fjärdedel fortsatte att gå ner i vikt under hela studiens gång. Viktnedgången efter 2 år var i medeltal cirka 4 kg och bland de som fortsatte att gå ner i vikt var viktnedgången drygt 9 kg, vilket är en betydande viktnedgång på lång sikt. Inte vid någon tidpunkt var det skillnad i vare sig viktnedgång eller midjemått mellan grupperna.
Att många går upp i vikt efter cirka 6 månader är något man ser i stort sett alla studier av det här slaget och resultaten är varken mycket bättre eller sämre än vad man brukar se i liknande studier, även om man inkluderar studier med kraftigare minskning av kolhydratintaget.
Riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom minskade i alla grupperna och förekomsten av metabola-syndromet minskade från 32 till cirka 20 %. I stort fick alltså deltagarna bättre hälsa och det var inga betydande skillnader mellan grupperna.
Vad som var tydligt och ett av studiens viktigaste resultat var att de som gick på rådgivning och gruppträffarna fick mycket bättre resultat. Varje tillfälle som deltagarna gick på resulterade i slutändan till cirka 0,2 kg större viktnedgång. Detta understryker den stora vikten av stöd och motivation för att göra och vidhålla livsstilsförändringar.
Trots att deltagarna fick mycket information och stöd så uppnådde man inte riktigt de mål i sammansättning mellan näringsämnena som man tänkt. Allt eftersom studien pågick så åter gick de flesta mot vad de åt tidigare så att skillnaderna mellan gnäringsintag var ganska små vi studiens slut. Man kunde därför kanske inte förvänta sig några större skillnader i resultat mellan grupperna.
Om man tittar på de som fortsatte att gå ner i vikt så motsvarar deras viktnedgång en ungefärlig ändring av energiintag eller fysisk aktivitet på 120 kcal per dag. Detta motsvarar ungefär 2 digestivekex eller lite mindre än ½ dl smågodis eller cirka 30 min. rask promenad. Tanken var ju att de skulle minska 750 kcal per dag och de rapporterade en minskning med cirka 440 kcal medan de i slutändan minskat mycket mindre.
Poängen blir då att det är svårt att göra stora förändringar i kostintaget och det är svårt att vidhålla förändringarna på lång sikt men att även små förändringar som man faktiskt lyckas hålla kan ha positiva effekter på både vikten och hälsan. Stöd och rådgivning kan vara mycket viktigt för att göra förändringar och hålla motivationen uppe vilket kan vara det avgörande i längden. Det viktiga för att lyckas med viktminskningen är alltså inte vilken fördelning mellan energigivande näringsämnen i kosten man väljer utan att man väljer en hälsosam kost och livsstil som man trivs med och har lättast att följa.
*Referens: Sacks F. M. et al. Comparison of weight-loss diets with different compositions of fat, protein, and carbohydrates. N Engl J Med. 2009 Feb 26;360(9):859-73