Modifast.se - Säker och effektiv viktminskning

Inlägg taggade med "mindless eating"



Här finner du värdefull information om hälsa och viktminskning från våra experter.

mindless eating

Påverkar förpackningsstorleken mängden vi äter?

Det har gjorts mängder av studier gällande hur storleken på förpackningar, serveringsskålar etc. påverkar mängden vi tillagar och äter av ett livsmedel eller en måltid. Slutsatsen är solklar. Ja, vi tillagar, lägger upp och äter signifikant mer från större förpackningar och skålar etc. i princip oberoende av vilken produkt det gäller.

Varför spelar exempelvis förpackningsstorleken roll för hur mycket vi använder eller äter? Jo, för att själva förpackningen blir något av en norm för hur mycket som är OK att använda eller äta och vi använder normer för att förenkla vår beslutsprocess.

Studier visar på så mycket som 20-25 procents ökning av vad vi äter i form av produkter för våra huvudmåltider (frukost, lunch och middag) och ännu mer när man tittar på tilltugg och snacks, när produkterna tas ur extra stora förpackningar.

Än intressantare är att deltagare i efterhand förnekat att de skulle ha påverkats av storleken och ätit mer p.g.a. att de fått exempelvis en extra stor popcornförpackning - trots att de bevisligen ätit mer än de deltagare som fått mindre skålar.

Bortsett från faran i att överäta på grund av större förpackningsstorlekar och därmed öka i vikt, riskerar den eventuella ekonomiska vinsten av att köpa ekonomipack att balanseras ut av att vi helt enkelt konsumerar mer än vad vi annars skulle ha gjort.

Källa: Wansink, Mindless Eating, Why We Eat More Than We Think, 2009.

mindless eating

Spelar variationen någon roll för hur mycket du äter?

Om våra sinnen utsätts för ett och samma stimuli kommer de att mättas. Om man exempelvis arbetar eller bor i en miljö med ett visst ljud eller en viss doft, så slutar man snart att känna eller höra detta. Det sorteras liksom bort från vårt medvetande trots att det finns där hela tiden.

Våra smaklökar fungerar på samma sätt. Ofta kan man uppleva att den första tuggan av något är allra godast och skulle vi få äta enbart vår favoriträtt hela tiden skulle den troligtvis inte upplevas lika god efter ett tag.

När man i studier har tittat på variationens betydelse har det dessutom visat sig att det inte ens behöver vara verklig variation som påverkar vår konsumtion. Det räcker att vi upplever variation för att det ska ha betydelse.

Några exempel. Du får en skål med godis och kan äta precis så många du vill. Det finns olika färger på godisbitarna, men smaken är helt identiskt oavsett färg. Här visar studier att vi tar för oss och äter betydligt fler godisbitar om antalet färger är större, eftersom det skapar variation.

Vi äter också fler godisbitar om alla färgerna blandas i en och samma skål, än om lika många färger delas upp i en skål per färg, trots att den faktiska variationen i dessa två exempel är identisk. I detta fall är det alltså den upplevda variationen som blir avgörande.

Om vi ska anordna en fest och delar upp samma tilltugg i flera olika små skålar, istället för en stor, kommer gästerna statistiskt sätt att uppleva större variation och uppleva att mängden mat som serveras är större. Dessutom kommer de att äta mer när tilltugget serveras i flera olika skålar.

För den som vill kontrollera eller minska sin vikt är variationens effekt bra att känna till. Det kan exempelvis vara bra att undvika bufféluncher, som erbjuder stor variation och lätt leder till överätning.

För att öka intaget av grönsaker kan det vara bra att blanda ett större antal, gärna med olika färger, eftersom variationen då verkar för att vi ska äta extra mycket - vilket ju är bra så länge det inte går till överdrift.

När det gäller det så kallade "utrymmet", d.v.s. godis, chips, läsk, konditorivaror, alkoholhaltiga drycker mm, som man kan unna sig i mindre mängd ibland, gäller det att begränsa variationen. Undvik t.ex. godisblandningar med många olika färger som lätt lockar till omedveten överätning.

Källa: Wansink, Mindless Eating, Why We Eat More Than We Think, 2009.

mindless eating

Spelar storleken på din tallrik någon roll?

Våra hjärnor använder omkringliggande objekt som referenser för att uppskatta storleken på ett föremål. Ett föremål som är omgivet av små objekt ger därför lätt illusionen av att vara större än samma föremål omgivet av stora objekt, vilket visas i illustrationen här intill.

Detsamma gäller för tallriksstorleken. Undersökningar visar att personer som slumpvis ges en större tallrik underskattar mängden och lägger upp mer mat än personer som ges en mindre tallrik. Ännu större skillnad blir det om man dessutom varierar storleken på uppläggningsskeden. Stor sked ger också generellt sett större mängd mat på tallriken.

Referensprincipen är naturligtvis extra viktig för den som vill kontrollera eller minska sitt energiintag, eftersom vi är uppfostrade att äta upp det vi tagit för oss på tallriken.

Att välja en mindre, eller i alla fall normal, storlek på tallriken istället för en modernare, större tallrik kan vara ett sätt att automatiskt minska mängden mat man tar för sig och därmed äter.

Källa: Wansink, Mindless Eating, Why We Eat More Than We Think, 2009.

mindless eating

Spelar glasets höjd någon roll?

Våra hjärnor tenderar att överskatta höjden på föremål, på bekostnad av deras bredd. En illustration av detta fenomen är bilden här intill. Vilken av linjerna, den horisontella eller den lodräta, är längst?

Utifrån resonemanget att vi överskattar höjder förstår du kanske redan att linjerna är exakt lika långa, men visst ser den lodräta linjen längre ut? Undersökningar visar att längden på den lodräta linjen i genomsnitt överskattas med närmare 20 %!

Detta fenomen kan faktiskt också påverka den som vill minska eller kontrollera sin vikt och erbjuder samtidigt en möjlighet att utnyttja situationen till vår energimässiga fördel.

Ett flertal undersökningar, där personer ovetandes har slumpats till att få ett smalt högt glas alternativt ett lågt och brett glas till en måltid, har visat att den som har ett bredare glas inte bara häller upp mer dryck utan dessutom kraftigt underskattar mängden i glaset.

Till och med personer som i sitt yrke arbetar med att hälla upp standarmängder av olika drycker i glas, luras av detta höjdfenomen. Tester med erfarna bartenders visade att inte ens drygt fem års yrkeserfarenhet hindrade dem från att hälla upp i genomsnitt 37 % mer i ett lågt och brett glas än i ett smalt och högt.

Den som vill kontrollera eller begränsa sitt energiintag gör alltså klokt i att välja höga smala glas för energirika drycker, eftersom man då undviker att man häller upp och dricker mer än man tror. Vatten däremot får man gärna dricka i låga, breda glas.

Källa: Wansink, Mindless Eating, Why We Eat More Than We Think, 2009.

mindless eating

Hur väl uppskattar vi mängder?

Om vi vore riktigt duktiga på att själva bedöma både vårt energiintag och vår energiförbrukning, skulle det bara betydligt enklare att kontrollera eller minska vår vikt.

I sina försök att hitta olika förklaringar till att vissa personer äter betydligt mer än de faktiskt förbrukar och därmed drabbas av övervikt, har forskare bland annat tittat på vår förmåga att uppskatta mängder och mått. Kunde det vara så att överviktiga är sämre på att uppskatta mängden mat på en tallrik etc.?

Det man kommit fram till är att det inte är storleken på personen som spelar roll utan storleken på det man ska bedöma. Ju större, högre, längre etc. desto mer underskattningar vi i våra bedömningar.

Vi kan exempelvis bedöma vikten på en mindre sten ganska väl, men underskattar kraftigt vikten av en stor sten. Höjden på ett högt hus underskattas kraftigt medan höjden på ett lägre kan uppskattas ganska korrekt etc.

För mängden mat och kalorier i en måltid gäller alltså att ju större portion desto mer underskattar vi den. För riktigt stora och energirika måltider kan våra uppskattningar ligga på hälften av det verkliga värdet, vilket naturligtvis är en fara för den som vill kontrollera sitt energiintag. Ju fler stora och energirika måltider vi äter, desto större problem skapas naturligtvis av dessa automatiska missbedömningar.

Källa: Wansink, Mindless Eating, Why We Eat More Than We Think, 2009.

mindless eating

Hur vet vi när vi ska sluta äta?

Enligt studier tar det närmare 20 minuter innan kroppen och hjärnan signalerar mättnad i samband med en måltid. Detta gör att många hinner äta ganska mycket mer än de egentligen behöver, innan mättnadskänslan inträder.

Dessutom söker människor förenklande beslutsregler. Det är inte så praktiskt att efter varje tugga stanna upp och känna efter om vi fortfarande är hungriga och därefter bestämma om vi ska ta en tugga till. Istället blir det ofta annat som bildar vår beslutsregel. Många äter helt enkelt tills tallriken är tom, utan att känna efter så mycket under tiden.

För att testa hur viktigt det vi ser med ögonen är relativt det vi kan känna i form av mättnad har det gjorts en del mer extrema experiment. Bland annat har försökspersoner ovetandes serverats soppa i tallrikar som kontinuerligt fylls på underifrån, för att se om de då äter mer än om de hade en vanlig tallrik.

De som fick tallrikar som fylldes på allteftersom, åt betydligt mer soppa än de med vanliga tallrikar. Genomsnittligt åt de hela 73 % mer! Det kanske konstigaste av allt var att de efteråt inte bara uppskattade att de ätit ungefär lika mycket som de med vanliga tallrikar, utan att de dessutom inte ansåg sig vara mättare än de som alltså ätit betydligt mindre.

För den som vill kontrollera eller minska sitt energiintag och sin vikt visar detta att portionsstorleken är väldigt viktig. Undvik att lägga för mycket på tallriken eller i lunchlådan, eftersom du troligtvis kommer att äta upp allt du lagt upp. Försök att äta långsamt och var uppmärksam på kroppens signaler, så att mättnaden - eller bristen på hunger - tillåts påverka hur mycket du äter.

Källa: Wansink, Mindless Eating, Why We Eat More Than We Think, 2009.

ARTIKEL 1-6 6.1  | Visa alla