Referat av O Hamdy

Referat av "Weight management using a Meal Replacement Strategy in type 2-diabetes"



Författare:

O Hamdy, D Zweiefelholer

Publikation:

Curr Diab Rep (2010) 10:159-164

Bakgrund:

Den globala ökningen av övervikt och fetma har lett till en parallell ökning av antal typ 2-diabetiker. Viktökning är dessutom en bieffekt av många diabetesmediciner och individer med insulinbehandling har svårare att gå ner i vikt i jämförelse med andra. Viktminskning som en behandling för typ 2-diabetiker kan fördröja medicinering, reducera kardiovaskulär risk och förbättra livskvalité. Studier visar att en modest viktreduktion på 7 % över 6 mån tillsammans med ökad fysisk aktivitet ökar insulinkänslighet, förbättrar endotel funktion och flera markörer för inflammation och koagulation för obesa patienter både med och utan diabetes typ 2.

Individer med övervikt och fetma samt diabetes typ 2 som ska minska sin vikt står inför betydande utmaningar. Men flera nyare studier visar att viktreduktion för typ 2-diabetiker är möjligt med stöd av måltidsersättning tillsammans med en strukturerad kostplan.

Måltidsersättningar har visat sig vara användbara som start i ett viktminskningsprogram alternativt för viktkontroll eftersom de är energilåga och på grund av dess adekvata näringsinnehåll. Måltidsersättningar är berikade med vitaminer och mineraler, för att förebygga brist på essentiella mikronutrienter vilket ofta kan ses i lågenergidieter. Måltidsersättningar finns i flera olika smaker och former (bars, dryck, soppor) vilket ökar acceptans och följsamhet. Måltidsersättningar används både som ersättning för huvudmåltider och mellanmål. Typ 2-diabetiker som använder måltidsersättningar behöver övervaka sina blodsockervärden noggrant och kan behöva justera sin diabetesmedicin. Denna översiktsartikel visar resultat från både kliniska studier och den kliniska vardagen.

Behandling:

Måltidsersättningar används tillsammans med en strukturerad kostplan, för att ersätta 1-2 mål/dag, I följande studier ger de vanligtvis 190-350 kcal/portion och kompletteras med 100-200 kcal (frukt, nötter) till huvudmåltider eller mellanmål. I Sverige ligger energinivån, för produkter som kallas måltidsersättning, mellan 200-400 kcal/portion, enligt EU-direktiv och SLVs riktlinjer.

Resultat och diskussion:

I en studie som jämförde näringsinnehållet i en dietplan med måltidsersättning med traditionell lågkalori mat, där båda dieterna hade en komposition inom rekommendationerna, visades att dieten med traditionell kost hade signifikant lägre innehåll av 9 essentiella vitaminer och mineraler. I flera studier som visat på samma resultat har innehållet av vitaminer och mineraler som är viktiga för metabolismen och benhälsa (B-vitamin, järn, kalcium och magnesium) varit lägre än rekommenderat dagligt intag.

Måltidsersättningar är ett enkelt och effektivt sätt att undvika förlust av näringsämnen samt tillgodose ett adekvat näringsintag, speciellt makronutrienter, när man reducerar sitt energiintag.

Viktnedgång med måltidsersättning i jämförelse med vanlig kost efter 1 år gav enligt Heymsfield en viktnedgång på 7-8 % vid en diet med måltidsersättning i jämförelse med en viktförlust på 3-7 % med traditionell kost. Antalet avhopp från studien var färre i gruppen som behandlades med måltidsersättningar.

Vasques visade i sin studie att för att bibehålla en viktnedgång är det effektivare att ersätta ett mål mat om dagen med en måltidsersättning än att äta en traditionell kost. Den grupp som använde måltidsersättning minskade sin vikt i genomsnitt 3,2 % ±3,7 % i jämförelse med gruppen som åt traditionell kost som hade minskat motsvarande 1,3 % ±3,6 % efter 6 månader.

Måltidsersättningarnas huvudsakliga uppgift är att minska exponeringen av antal livsmedelsval och eliminera sämre livsmedelsval. Måltidsersättningar ger ett strukturerat ätande som är enklare att använda i en kostbehandling som syftar till att kontrollera portioner och ett energirikt ätande.

En metaanalys visar att viktnedgången hos diabetiker var lägre efter 1 år än efter 3 mån vilket indikerar att livsstilsförändringarna avtar i större utsträckning hos diabetiker än hos friska överviktiga och feta personer även vid användning av måltidsersättningar. Det kan även bero på progression av diabetes och behov av högre doser av diabetesmedicin som insulin vilket kan bidra till viktökning. Diabetiker kan behöva mer stöd över tid för att behålla viktmålen.

En av de största viktstudierna med diabetes som använder måltidsersättningar för viktreduktion är den pågående, Look AHEAD studien. Deltagarna har randomiserats till två grupper där den ena medför intensiva livsstilsförändringar med möjligheten att använda måltidsersättningar, 1-2 per dag. Den andra gruppen fick standardiserat diabetes stöd och utbildning. Studien pågår i 10 år men de första resultaten efter 4 år har publicerats och visar att den första gruppen minskade 8,6 % i vikt medan den andra gruppen uppnådde en viktminskning på 0,7 %. HbA1c minskade med 0,64 % respektive 0,14 % i de båda grupperna. Detta visade sig även genom att glukossänkande mediciner kunde minskas i den första gruppen medan medicineringen ökade i den andra undersökningsgruppen. Den första gruppen visade bättre följsamhet till måltidsersättningarna, bättre fysisk aktivitet och bättre följsamhet till diabetesbehandlingen. Ju större förtroende för måltidsersättningarna desto högre var oddsen för att uppnå viktminskningsmålen.

Vid långsiktig viktminskning, om patienten börjat öka i vikt, kan måltidsersättningar i kombination med fysisk aktivitet användas för att få tillbaka patienten på rätt spår igen.

Slutsats:

Flera studier visar att måltidsersättningar tillsammans med en strukturerad kostplan är en lyckad kombination för kort- och långsiktig viktnedgång hos typ 2-diabetiker med övervikt och fetma. Ett adekvat näringsintag kan också täckas i större utsträckning vid en diet kombinerat med måltidsersättning, om man jämför med när man enbart använder sig av traditionell kost med lågt energiintag.

Måltidsersättningar finns i olika smaker och format vilket ökar acceptans och följsamhet. Måltidsersättningar följer EUs direktiv och Livsmedelsverkets riktlinjer och kan användas till typ 2-diabetiker. Typ 2-diabetiker som använder denna metod behöver övervaka sina blodsockervärden noggrant och kan behöva justera sin diabetesmedicin.

Återfall gällande livsstilsförändringar är vanligare hos typ 2-diabetiker än hos andra personer med obesitas. Det är därför extra viktigt att sätta upp mål samt ge mer vägledning och visat engagemang för den här patientgruppen. För att åstadkomma en viktreduktion hos patienter med diabetes typ 2 krävs ett multidisciplinerat stöd från exempelvis läkare, diabetessköterska eller dietist.

Länk till rapporten