Författare:

M Noakes, PR Foster, JB Keogh och PM Clifton.

Publikation:

The Journal of Nutrition, 2004 Aug;134(8):1894-9.

Patientgrupp:

66 australiensiska patienter, 20-65 år, BMI 27-40, Tg > 2,0 mmol

Bakgrund:

Måltidsersättningar används generellt som en viktminskningsstrategi: men dess effektivitet utanför kontrollerade kliniska studier är okända. Viktminskningsprogram som använder måltidsersättning har blivit kritiserade för att öka risken för inadekvat näringsintag och för att ge en skev energifördelning av dieten. Syftet med studien var att jämföra effekten av måltidsersättningar (MR) som en näringsmässigt sund viktminskningsstrategi med en strukturerad energi- och fettlåg kost (C) under obevakade förhållanden, där man endast erhåller skriftliga råd.

Studie och metod:

Patienterna indelades i två randomiserade grupper. En grupp behandlades med måltidsersättning (MR) och en grupp följde en energi- och fettlåg kost (C) innehållande 6 000 kJ per dag i 3 månader (steg 1) och sedan i ytterligare 3 månader (steg 2). MR-gruppen fick 2 st MR per dag som kompletterades med ett kvällsmål (lågfett) och minst 5 frukt- eller grönsaksportioner per dag. Grupp C fick voucher att inhandla livsmedel för. En 3 dagars kostregistrering gjordes av båda grupperna var 4:e vecka, som inte bedömdes av dietist och deltagarna fick inte heller någon feedback på sitt kostintag.

Deltagarna vägdes var 14:e dag och blodprov samlades in för att mäta serumfolat och plasmakarotenoider, som ett index för frukt och grönsaksintag, samt plasmahomocystein nivåer som en markör kopplat till förändringar i intag av folat samt viktnedgång. Ett frågeformulär kring livskvalitet (quality of life) besvarades också för att mäta attityder till behandlingen.

Resultat och diskussion:

55 deltagare fullföljde steg 1 och 42 st fullföljde steg 2. Viktminskningen var likvärdig i båda grupperna. Viktminskningen var 6,6 ±4,2 kg (6,3 %) i MR-gruppen och 6,6 ±3,4 kg (6,9 %) i C-gruppen efter 3 månader, vilket var signifikanta resultat. Efter 6 månader var viktminskningen totalt 9,0 ±6,9 kg (9,4 %) för MR-gruppen och 9,2 ±5,1 kg (9,3 %) för C-gruppen, också detta var signifikanta resultat. Viktminskningen visade på skillnad över tid men inte mellan grupperna.

Serumfolat och plasmahalterna av B-karoten var högre i MR-gruppen och plasmahomocystein sjönk i båda grupperna (p<0,005).

MR-gruppen fann dieten lättare att följa och visade högre signifikans i frågor gällande förståelse och följsamhet av skriftliga kostråd (p<0,05).

Deltagare i denna studie fann måltidsersättningar enkla att använda och hanterbara också om man ville äta ute. Användning och följsamhet i dieten var därför god, vilket ger stöd för att måltidsersättning stödjer effektiviteten i en långsiktig diet. Detta kan underlätta användning av måltidsersättning i ett långsiktigt viktminskningsprogram och ger ett fullvärdigt näringsintag om det används på lämpligt sätt.

Slutsats:

Vår konklusion är att måltidsersättning är lika effektivt för viktminskning som en konventionell energi- och fettlåg kost både över 3 och 6 månader. Näringsintaget var lika (förutom fiberintaget). Följsamhet och bekvämlighet var viktigt och deltagarna fann dieten med måltidsersättning lättare att följa.

Länk till rapporten