Författare:

C K. Martin, P M O´Neil, L Pawlow

Publikation:

Obesity Vol 14 No. 1 January 2006

Patientgrupp:

Studien bestod av vuxna deltagare vid Medical University of South Carolinas Weight Management center. Deltagarna genomförde först en food craving inventory (FCI) och delades sedan in i 2 olika viktminskningsprogram, 39 st som intog 1 200 kcal och 59 st som intog 800 kcal. Programmen bestod av träffar varje vecka med fokus på KBT och kost- och motionsförändringar. Upplägget för alla deltagare var gruppträffar, men 8 deltagare i 800 kcal-gruppen och 2 st deltagare i 1 200 kcal-gruppen fick individuella träffar. FCI mättes kontinuerligt under studien via självrapportering.

Bakgrund:

Craving kan definieras som en intensiv längtan att äta ett visst livsmedel eller typ av livsmedel som är svårt att motstå. Craving skiljer sig från hunger genom att endast ett visst livsmedel eller typ av livsmedel kommer att minska suget, medans hunger kan lindras av all typ av mat. Studier visar att cravings är vanligt, och förekommer i 56-97 % av populationen och ca 2-4 ggr per vecka.

Cravings tros bidra till våra ätbeteenden, vilka även inkluderar överätning. Studier visar att 80-85 % av alla episoder med cravings leder till att man äter det livsmedel man har begär efter. Studier visar även att cravings har ett samband med BMI hos typ 2-diabetiker och att craving efter fettrik mat är associerat med fetma. En teori om cravings är att de skulle uppkomma av matrestriktion och att begäret efter mat skulle öka samtidigt som kaloriintaget minskar.

En tidigare studie med Typ 2-diabetiker som gick 20 veckor på LCD (i detta fall definierat som 1 000-1 500 kcal) respektive VLCD (400-500 kcal) visade att förekomsten av craving minskade i båda grupperna. Man såg inget samband mellan storleken på viktnedgången och graden av reduktion av craving.

Syfte:

Det primära syftet med studien var att undersöka förändringar av craving under två olika viktminskningsprogram. Det ena programmet omnämns som LCD och är en lågenergikost som ger 1 200 kcal per dag och det andra programmet med supplementering av kost- och måltidsersättningar omnämns som VLCD och ger 800 kcal men i vissa fall upp till 1000 kcal per dag. (Definitionen av en LCD-diet enligt EU/EG direktiv och Livsmedelsverket ligger dock mellan 800-1200 varför även VLCD-dieten i denna studie klassificeras som LCD).

Fokus för studien låg på att undersöka generell craving eller cravings för specifika typer av livsmedel (söta, feta, kolhydrat- och stärkelserika livsmedel samt fet snabbmat). Det var förväntat att generella cravings skulle minska under en diet, speciellt för 800 kcal-gruppen. Ett sekundärt syfte var att undersöka förekomsten av craving under 800-kcal dieten och efter återintroduktion av mat. Ett ytterligare syfte var att utvärdera relationen mellan viktnedgång och förändringar i craving under behandling.

Behandling:

Viktminskningsprogrammet med lågenergikost (LCD) pågick under 20 veckor med en dietplan med minst 1 200 kcal per dag. VLCD programmet pågick under 12 veckor med 800 kcal per dag. Man jämförde de första 12 veckorna i båda grupperna eftersom de flesta som använder LCD ändrar sin diet efter 12 veckor.

VLCD programmet bestod av 3 faser. Fas 1, 12 veckor (flytande kostersättning) 800 kcal per dag. Möjligheten fanns att byta ut 1 portion flytande kostersättning per dag mot 2 bars. Möjligheten fanns även att lägga till 1-2 bars utöver 800 kcal, totalt 1 000 kcal per dag.

Fas 2 (stegvis återintroduktion av mat) varade under minst 6 veckor och högst 12 veckor. Återintroduktion med få livsmedelsval som ökades på under 6:e veckan tills det slutgiltiga kaloriintaget låg på 1 200-1 400 kcal per dag.

Fas 3 var en 12 veckors stabiliseringsfas med en lågkaloridiet. Denna inkluderades inte i studien.

Resultat och diskussion:

Resultaten av studien visar att förekomsten av craving minskar vid kalorirestriktion. Resultatet visade en signifikant lägre förekomst av cravings i 800 kcal-gruppen jämfört med 1 200 kcal-gruppen inom alla variabler som mättes (generella cravings, söta, feta, kolhydrat- och stärkelserika livsmedel samt fet snabbmat) från baseline till vecka 12. All förekomst av craving minskade signifikant i 800 kcal-gruppen vecka 6 och ändrades inte efteråt, även efter återintroduktion av mat. Förändringar i cravings var inte relaterat till viktförlust.

Cravings ökar inte vid användning av energilåg kost med 1 200 kcal eller vid användning av kost- och måltidsersättning som gav minst 800 kcal.

Man diskuterar i studien kring att orsaken till den större reduktionen av cravings hos 800 kcal-gruppen, kan bero på flera orsaker. För det första erbjuder dieten med 800 kcal färre variationer av livsmedelsval att välja på jämfört med dieten med energilåg kost. En ökad variation av livsmedel kan leda till ett större intag. Man såg heller ingen korrelation mellan cravings och variationen av olika smaker. 800 kcal-dieten bestod av söta drycker och bars, varför man förväntade sig att endast cravings för sötsaker skulle minska men resultatet visade att cravings för andra typer av livsmedel också minskade.

En annan orsak till minskade cravings skulle kunna vara att hungern minskat hos personerna som fick 800 kcal-dieten, eftersom matintaget var begränsat. En tredje orsak skulle kunna vara att kost-och måltidsersättningar är mindre aptitretande än maten i 1 200 kcal-dieten. Samtidigt diskuterar man att dessa orsaker inte förklarar varför cravings fortsatte att vara lägre även efter återintroduktion av matmåltider, hos gruppen som fick 800 kcal-dieten, då deltagarna fortsatte att minska sin vikt om än i ett lägre tempo. Författarna tror att en lägre vikt eller kalorirestriktion är en bidragande orsak till den fortsatta minskningen av cravings.

Slutsats:

I motsats till vad man tidigare trott finns det i och med tillägget av dessa resultat liten anledning att tro att craving efter mat skulle öka i samband med viktminskningsdieter. Resultatet från denna studie pekar på att cravings efter olika sorters mat istället minskar vid kalorirestriktion.

Länk till rapporten