Varför är det svårare att gå ner i vikt när du är stressad?

Stress och vikt hänger ihop på flera sätt. Vid långvarig stress sätts hormoner som påverkar hunger och mättnad ur balans, sömnkvaliteten försämras och dina vanor påverkas. Allt detta påverkar din viktresa.

 

”Lagom” mycket stress

Kortvarig stress hjälper oss att prestera, fokusera och ta itu med det som behöver göras. Om det är tidsbegräsnat så kan det var positigt efter som vi blir ”skärpta”. Problemet uppstår när stressen pågår utan tillräcklig återhämtning. Då börjar den påverka sömn, aptit, ork och i förlängningen kroppsvikten.

Man har i studier sett att effekterna skiljer sig åt mellan olika personer: vissa går ner i vikt vid stress, andra får svårare att gå ner eller går upp.

 

Stressens negativa påverkan

Negativ stress byggs sällan upp av en enda stor händelse. Det sker gradvis, genom att vi tar på oss lite för mycket, hoppar över pauser, lägger oss lite senare. Det hjälpsamma "jag ska bara" upprepas tills kroppen aldrig riktigt hinner landa.

 

Stresshormon

När kroppen upplever stress aktiveras kroppens inbyggda stressystem, och stresshormonet kortisol frisätts. Vid akut stress kan kortisol minska aptiten, kroppen prioriterar att hantera situationen. Vid kronisk, långvarig stress sker ofta det motsatta.

Kortisol påverkar hjärnans belöningssystem och gör oss mer mottagliga för mat med snabba kolhydrater och fett. Man har i studier sett att förhöjda kortisolnivåer under längre tid kan leda till ökad fettinlagring, framför allt kring buken, med negativa effekter på ämnesomsättning och hälsa.

 

Hunger och mättnad påverkas

Stress kan påverka fler hormoner, nämligen ghrelin och leptin, som styr hunger och mättnad. Ghrelin, ibland kallat hungerhormonet, stiger vid stress. Leptin, som signalerar mättnad, kan kroppen bli mindre känslig för. Resultatet är starkare hungersignaler och svagare mättnadssignaler, ofta samtidigt.

Sömnbrist fungerar på samma sätt. En dålig natt kan leda till att man äter upp till 20 procent mer nästa dag, och suget riktas mot söt och salt mat.

 

Vanor förändras ofta vid stress

Utöver hormonerna påverkar stress de dagliga vanorna direkt. Vi rör oss mindre, äter oregelbundet, väljer snabbare alternativ och låter suget styra mer än hungern. Känslomässigt ätande, att äta som reaktion på oro, trötthet eller frustration snarare än fysisk hunger, är ett mönster som stress lätt triggar. Mat ger kortvarig lättnad, men löser sällan det underliggande behovet.

 

Vad kan man göra?

• Det är inte alltid så lätt, men just att få ordning på rutinerna kan vara ett bra första steg på vägen för att få kontroll över stressen.
• Regelbunden sömn och måltider kan hjälpa till att hålla ätbeteenden i schack och främja god sömn och återhämtning.
• Fysisk aktivitet sänker kortisol och förbättrar sömnkvaliteten. Det behöver inte vara träning, en promenad räcker för att bryta stressreaktionen.
• Korta pauser under dagen. Fem minuter åt gången kan göra skillnad. Ta några djupa andetag, titta bort från skärmen, eller ta en kort promenad för återhämtning.
• Våga säga nej och sätta gränser. Var snäll mot dig.
• Våga be om hjälp. Om sömnen inte förbättras, du känner dig orkeslös eller nedstämd, finns effektiv behandling att få inom vården.
• Långvarig stress är ett hälsoproblem, och att söka stöd är viktigt för hälsan i stort, utöver vikten.