Spelar glasets höjd någon roll?

Våra hjärnor tenderar att överskatta höjden på föremål, på bekostnad av deras bredd. En illustration av detta fenomen är bilden här intill. Vilken av linjerna, den horisontella eller den lodräta, är längst?

Utifrån resonemanget att vi överskattar höjder förstår du kanske redan att linjerna är exakt lika långa, men visst ser den lodräta linjen längre ut? Undersökningar visar att längden på den lodräta linjen i genomsnitt överskattas med närmare 20 %!

Detta fenomen kan faktiskt också påverka den som vill minska eller kontrollera sin vikt och erbjuder samtidigt en möjlighet att utnyttja situationen till vår energimässiga fördel.

Ett flertal undersökningar, där personer ovetandes har slumpats till att få ett smalt högt glas alternativt ett lågt och brett glas till en måltid, har visat att den som har ett bredare glas inte bara häller upp mer dryck utan dessutom kraftigt underskattar mängden i glaset.

Till och med personer som i sitt yrke arbetar med att hälla upp standarmängder av olika drycker i glas, luras av detta höjdfenomen. Tester med erfarna bartenders visade att inte ens drygt fem års yrkeserfarenhet hindrade dem från att hälla upp i genomsnitt 37 % mer i ett lågt och brett glas än i ett smalt och högt.

Den som vill kontrollera eller begränsa sitt energiintag gör alltså klokt i att välja höga smala glas för energirika drycker, eftersom man då undviker att man häller upp och dricker mer än man tror. Vatten däremot får man gärna dricka i låga, breda glas.

Källa: Wansink, Mindless Eating, Why We Eat More Than We Think, 2009.