Livsnödvändigt näringsämne
Protein är kroppens byggstenar och alla vävnader i kroppen är i stort sett uppbyggda av protein. Allt från muskler, immunförsvar och hormoner till enzymer för matsmältning är uppbyggt av protein.
Protein är med andra ord ett livsnödvändigt näringsämne och behövs för att kroppen skall upprätthålla alla sina normala funktioner.
Protein är i sin tur uppbyggt av aminosyror av vilka det finns 20 olika i vår kost. Det är vanligtvis 9 av dessa aminosyror som kroppen inte kan tillverka alls, eller i alla fall inte i tillräcklig mängd, som verkligen är livsnödvändiga och därför måste tillföras vi kosten. Behovet av protein från kosten är ungefär 0,8 gram per kilo kroppsvikt och dag. De flesta av oss äter betydligt mer än så och normalintaget i Sverige i dag är ungefär 50 % högre, d.v.s. cirka 1,2 gram protein per kg och dag.
Eftersom proteinet är så viktigt så försöker kroppen spara på proteinet så mycket det går. Mycket av det protein som används för uppbyggnad av vävnader mm är därför återanvänt protein som kommer från andra delar av kroppen. Det är därför bara ungefär 1/3-del av allt protein som omsätts varje dag som behöver tillföras via kosten. Kroppen kan dessutom anpassa sig så om man äter mindre protein så sparar den ännu mer och mindre behöver tillföras från kosten. Det är en viktig mekanism för överlevnad.
Protein i kosten
Proteiner finns i de flesta livsmedel, med undantag för rena kolhydratkällor så som potatismjöl, majsstärkelse och socker eller rena fettkällor som t.ex. olja. Halten i övriga livsmedel kan variera stort. Intaget från kosten är ungefär 100 gram per dag och detta kommer till största del från olika köttprodukter men även mjölkprodukter, fisk och ägg bidrar med en stor del. Bröd och spannmål bidrar med en ganska stor del, eftersom vi äter ganska mycket av dessa, men halten protein är inte så hög. Av de vegetabiliska livsmedlen är baljväxter som t.ex. olika bönor och linser mest proteinrika.
Energiförbrukning
Protein kan precis som fett och kolhydrater också användas som en energikälla i kroppen. Eftersom det inte finns något lager av protein i kroppen, som det finns för till exempel fett, så måste allt protein man äter antingen byggas in i olika vävnader eller om detta inte behövs så måste det brytas ner och användas som energi direkt eller omvandlas till kolhydrat (glukos).
Äter man mer protein än man absolut behöver så använder kroppen därför proteinet som en lite mer slösaktig energikälla, bland annat för att uppbyggnaden och nedbrytningen av protein är energiförbrukande processer. Hela 20-30 % av energin i proteinet går därför åt till att bilda ren värme-energi som inte kan användas till annat. Detta är mycket mer spillvärme än vad som bildas när man äter fett eller kolhydrat. Man kan därför mäta upp en ökad energiförbrukning efter en proteinrik måltid om man jämför med t.ex. en fettrik måltid med samma mängd energi. Effekten på energiförbrukningen är till och med så stor att man kan mäta en skillnad under hela dygnet när man äter en förhållandevis proteinrik kost. Det rör sig bara om ett par procent, men det kan ändå spela roll på längre sikt. Normalt sett så räknar man att protein ger cirka 4 kcal per gram, men vid ett högt proteinintag kan det kanske vara mer rättvisande att räkna med ett lägre energivärde, ungefär 3,1 kcal/gram.